Enligt en unik jämförelse som Reader’s Digest har gjort med alla EU-länder är Sverige bäst i miljöklassen. Inte bara ligger vi långt framme i vårt generella miljötänkande, vi omsätter det i praktiken och har det till och med i våra gener. I mycket av det vi gör finns ett grönt tänkande och det gäller även i politiken. ”Vi har Europas mest ambitiösa miljöpolitik”, som miljöminister Andreas Carlgren säger.

Sveriges gröna projekt är många och sticker ut jämfört med andra EU-länder. För att bara nämna några få: Sjukhuset i Sundsvall som sommartid kyls av snö som samlats under vintern, kontor som kyls med kallt havsvatten bland annat i Stockholm, militärfordon och skogsmaskiner med elhybridmotorer från El-Forest, och den 50 mil långa E14 från Sundsvall via Östersund till Trondheim i Norge som ska bli en ”grön motorväg” med tankställen för biogas, etanol, rapsdiesel och el. Den gröna motorvägen är ett samarbete mellan de tre städerna och kraftbolagen och beräknas vara klar under året.

Timmer från de svenska skogarna ger inte bara energi och byggmaterial, utan Framtidens Bioraffinaderi i Örnsköldsvik forskar även om hur timmer kan användas som ersättning till över 2 000 olika produkter som i dag tillverkas av olja. Få känner kanske till att cellulosa används till produkter som bindemedel i huvudvärkstabletter, textilier och till och med korvskinn. Internationellt anses vår påfallande optimistiska inställning till satsningen på gröna alternativ vara viktigast. Som till exempel att regeringen har satt som mål att år 2020 ska hälften av den totala energiproduktionen vara förnybar och år 2030 ska bilarna vara oberoende av bensin och diesel.

Så hur gick undersökningen till? Jo, vi tittade på internationella miljörapporter och valde ut fem huvudindikatorer med stor betydelse för miljön (se rutan nedan). Från dessa räknade vi samman varje lands poäng och rangordnade dem efter deras miljöprestation totalt sett.

När man tittar på tabellerna med resultaten av de fem internationella miljöstudierna ligger Europa som helhet i ledningen bland världens länder. Förmågan att producera grön el kommer att vara avgörande för att hålla kvar Europa i den globala kapplöpningen, och nu börjar ett nytt skäl att satsa på miljövänliga alternativ visa sig – det är bra för ekonomin. ”Vi är på väg in i en era där vem som helst kan producera el och dela med sig av den till andra med hjälp av ett intelligent ’superelnät’ på samma sätt som vi i dag producerar och delar med oss av information på internet”, säger Jeremy Rifkin, rådgivare till många regeringar inom EU. ”Europa har den expertisen som krävs för att gå i bräschen för en omställning till förnybar energi och leda världen in i en ny ekonomisk era.”

Denna nya era kan innebära en tredje industriell revolution. Den första var baserad på kol, den andra på olja och den tredje på förnybara energikällor som vind, sol och vatten som inte tär på planetens resurser.

Om tio år beräknas ett elnät som kostar 30 miljarder euro förena olika förnybara energikällor i länderna runt Nordsjön, plus Irland och Luxemburg. Hundratals kilometer undervattenskabel kommer att länka samman vindkraftverk i Storbritannien med tidvattenkraftverk i Belgien, vattenkraftverk i Norge och solenergianläggningar i Tyskland i ett gigantiskt grönt elnät.

Tyskland intar en ledande ställning i revolutionen. Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl och giftiga utsläpp i Rhen på 80-talet gjorde att tyskarnas miljömedvetande utvecklades snabbt och man såg kommersiella möjligheter i att satsa grönt. I dag har Tyskland flest vindkraftverk per capita och är världsledande på solenergi.

Enbart i Berlin finns det fler än 30 forskningsinstitut och 1 000 företag som arbetar med alternativ energi och gröna produkter. Cleantech (ren teknologi) är ett helt nytt företagskoncept där Europa är världsledande. Sverige har cirka 5 000 cleantech-företag med fantastiska tillväxtprognoser. Över hela Europa finns lönsamma företag som förenar affärsverksamhet med miljömedvetande. ”Genom att satsa på gröna alternativ har EU blivit ett gigantiskt laboratorium för nytänkande för mänsklighetens framtid”, säger Jeremy Rifkin.

I och med att bilar och oljebaserade industrier betraktas som omoderna, investerar Europeiska kommissionen miljarder i den nya visionen. ”Vi har en ledarposition”, säger Janez Potonik, kommissionär för vetenskap och forskning. ”Vi har inte råd att inte ta tillvara den gröna revolutionen.”

Vår redovisning på nästa uppslag av hur EU-länderna presterar i miljöhänseende grundar sig på fem indikatorer. För var och en anges rangordningen för de 27 länderna och vi räknade sedan ihop poängen för att få fram respektive lands totalsumma. De länder som har lägst totalpoäng är de grönaste.

Indikator 1 – Environmental Performance Index (EPI)

Detta komplexa index som sammanställs av Yale- och Columbiauniversiteten rangordnar 163 länders miljömässiga prestation på basis av 25 parametrar, allt från bruket av växtgifter och luftkvalitet till avfall och bevarande av habitat.

Listan toppas av europeiska länder – 22 av våra 27 länder slår USA. Island är bäst i världen, främst på grund av sin rena geotermiska energi. Därefter kommer Schweiz, Costa Rica, Sverige och Norge.

Indikator 2 – Happy Planet Index

Tillfredsställelse med livet, medellivslängd och miljöpåverkan är de tre faktorer som vägs samman i denna skala för att visa i hur hög grad användandet av ländernas resurser resulterar i lyckliga medborgare. Indexet, som ställs samman av New Economics Foundation i London och brittiska grenen av Jordens Vänner, anses av många vara ett mer rättvisande mått på ett lands välfärd än BNP (bruttonationalprodukten) som ekonomer använder.

”Resultatet visar att man kan uppnå en hög grad av välbefinnande och stor tillfredsställelse med livet även om färre resurser konsumeras”, säger Saamah Abdallah som skrivit den senaste rapporten.

Indikator 3 – Climate Change Performance Index

Detta index rangordnar länderna baserat på deras utsläpp av växthusgaser som koldioxid, samt omfattningen och effektiviteten av deras klimatpolitik.

Indexet jämför de 57 länder som svarar för 90 procent av mänsklighetens kolutsläpp och tas fram av Germanwatch i Berlin och Climate Action Network Europe med huvudkontor i Bryssel.

”Det visar att inget land gör tillräckligt”, säger Jan Burck vid Germanwatch. ”Brasilien är bäst i världen, före Sverige.” Storbritannien och Tyskland har samma poäng. ”Storbritannien håller snabbt på att bli bättre tack vare en enhetlig policy som sträcker sig så långt som till år 2050”, säger Jan Burck. Lettland släpper ut minst växthusgaser per capita i EU och Luxemburg samt Estland mest.

Indikator 4 – Biologisk mångfald

Ofördärvade skogar, berg, sjöar och kuster där inhemska växt- och djurarter frodas gör att Schweiz och Finland toppar Europas lista över biologisk mångfald. Men globalt sett är de bara nummer 17 och 23, efter flera afrikanska länder.

Biodiversiteten är förmodligen det mest tillförlitliga måttet på hur vår jord mår, totalt sett, menar James Leape som är generaldirektör för WWF International. Tysklands förbundskansler Angela Merkel instämmer: ”Frågan om biologisk mångfald är på samma nivå som klimatskydd”, sa hon när FN nyligen utsåg år 2010 till Internationella året för biologisk mångfald.

De stora ekosystemen i Europa är åkermark (33 procent), skogar (30 procent) och betesmark (16 procent). Städerna upptar bara två procent av Europas yta. Vi har 250 däggdjursarter, 700 fågelarter, 90 000 insektsarter och 31 000 växtarter. Och så många som 80 000 områden är avsatta för skydd av olika arter. Bäst i Europa när det gäller att bevara livsviktiga habitat är Portugal som skyddar 100 procent av de habitat som befinner sig ”i riskzonen”.

Indikator 5 – Förnybara energisystem

Med sina 20 000 vindkraftverk och några av världens största solenergianläggningar ligger Tyskland långt före det övriga fältet. Närmaste konkurrenter är Spanien och Norge. Storbritannien går starkt framåt med planer på 7 000 vindkraftverk utanför kusten och Europas största vindkraftspark i Themsens flodmynning. Både Norge och Schweiz har välsignats med stora vattentillgångar medan Sverige, Lettland och Österrike får mycket energi från träflis.

Ur Reader's Digest 6/2010.