Stör det dig att du hela tiden behöver ha kontroll, till exempel på jobbet eller när du umgås med vänner och släktingar? Misströsta inte. De positiva effekterna av ett sådant beteende uppväger faktiskt de negativa.
”Personer som känner att de har kontroll åstadkommer mer”, säger Jerry Burger, professor i psykologi vid Santa Clara University i Kalifornien. ”De är ofta bättre på att lösa problem, de är lyckligare och har en mer positiv grundsyn på sig själva.”
Problemet är att omvärlden inte alltid är så foglig, och beteenden som man själv betraktar som nödvändiga för att få saker och ting gjorda upplevs av andra som påflugna eller mästrande. Hemligheten ligger i att utnyttja de resurser man har och se till att ens medfödda kontrollbehov får rätt utlopp. Psykologen Steven Stein från Toronto i Kanada har utvecklat ett hjälpmedel för alla som vill få bukt med potentiellt skadliga beteenden.

Medvetenhet: En förutsättning för att kunna ändra sin attityd är att man är medveten om sitt beteende och förstår på vilket sätt det påverkar omgivningen.
”Ofta är vi inte medvetna om att vi i själva verket kontrollerar när vi tror att vi hjälper till”, säger Steven Stein. ”Signaler att ta till sig kan vara om någon säger att du är tjatig eller om personer i din omgivning slutar lyssna på dig.”

Analys: När du väl har insett att du är kontrollerande och att ditt beteende skapar problem för dig, stanna upp och visa lite empati.
”Betrakta dig själv ur den andra personens synvinkel”, säger Steven Stein. ”Fundera igenom hur du uppfattas.”Försök hitta en gemensam beröringspunkt, någonting som lägger dig på samma våglängd som den vars beteende du försöker styra. Om du till exempel vill att dina tonåringar ska plocka upp efter sig kan den gemensamma värderingen vara att ha ett trivsamt hem. På så sätt fokuserar du på värderingen, inte på beteendet. Nästa steg är att du sänker förväntningarna och tänker dig ett resultat som du kan känna dig nöjd med.
”Om du vill att din man ska banta 25 kilo och gå till gymmet tre gånger i veckan lär det inte hjälpa att tjata på honom”, säger Steven Stein. ”Tänk i termer av små steg och vad som är genomförbart. Det räcker kanske att han går ner fem kilo och slutar äta skräpmat?”

Handling: Nu har du tänkt igenom situationen, du förstår den andra personens ståndpunkt och har formulerat ett gemensamt mål tillsammans med den som du försöker kontrollera (det kan vara din livspartner, en vän, ditt barn eller en arbetskamrat). Därefter är det dags att omsätta insikten i handling.
”Formulera ett mål som båda ställer upp på, men försök inte påskynda processen”, säger Steven Stein. ”Koncentrera dig mindre på metoden och mer på resultatet.”

Acceptans: Det kan vara svårt om du känner ett behov av att ”rädda världen”, men du måste acceptera att du eventuellt får nöja dig med en mindre förändring.
”Du kanske inte kan förändra den andra personen”, säger Steven Stein. ”Du kan kanske påverka honom eller henne genom de värderingar som ni har kommit fram till, men initiativet till förändring måste ju komma från den andra personen.”
Det handlar med andra ord om att kanalisera sitt kontrollbehov rätt, som i exemplet med kvinnan från Vancouver som du kan läsa om ovan, och börja vända kontrolltendenserna till något positivt. Lär känna dig själv, så kan ditt beteende verka till din fördel.

Tecken på att du är kontrollfreak
På jobbet: Du planerar regelbundet in möten för brainstorming med dina närmaste medarbetare, men sätter en handlingsplan i händerna på dem så fort de kommer in i rummet.

Hemma: Du avrundar varje kväll med att gå igenom vilka sysslor som måste göras nästa dag.