Jörgen*, en 43-årig holländsk geodataspecialist, led av kroniska magbesvär. När han hade ätit starkt kryddad eller fet mat kunde han känna sig uppsvälld i flera timmar efteråt.
”Men en dag köpte min fru en sådan där hipp ny dryck med speciella bakterier åt mig”, säger han.
Han tyckte att den smakade ganska gott och började dricka en varje morgon.
”Det gav resultat redan efter ett par veckor. Nu är min mage är inte lika känslig längre.”
Han tycker att det är skönt att slippa ha besvär med matsmältningen och numera dricker han inget annat till frukost.

Probiotika kallas nyttiga bakterier som har visat sig ha vissa egenskaper som är positiva för hälsan, främst för matsmältningssystemet. Idén är att man genom att dricka någon av dessa produkter, till exempel Activia eller Actimel, bidrar till att återställa tarmarnas bakteriebalans, vilket i sin tur hjälper till att förbättra både tarmfunktionen och hälsan i stort. En sak är säker: De probiotiska dryckerna har blivit en stor kommersiell framgång. Det är uppenbart att konsumenterna tror på dessa drycker. Men bör de göra det?

Många miljarder bakterier
”Probiotika är en bred term”, säger professor Robert-Jan Brummer, gastroenterolog vid Örebro universitet. ”Probiotisk betyder bokstavligen ’bra för liv’.”
Enligt Robert-Jan Brummer måste en viss mängd levande bakterier (minst en miljard per dos) nå tarmsystemet för att en positiv effekt ska uppnås. Lactobacillus och Bifidobacterium är ett par kända probiotiska stammar, men det finns dussintals fler. Probiotiska mjölkdrycker har funnits i många år, men man håller fortfarande på att studera ett stort antal bakteriestammar.
”Inte förrän nu har vi börjat se att de olika stammarna skiljer sig åt och att var och en faktiskt har sin egen specifika verkan”, säger Robert-Jan Brummer.
Han har studerat probiotikas effekt på irritabel tarm, ett syndrom med kroniska magbesvär (molande magont och kramper eller kraftiga buksmärtor). Ett resultat av studierna tyder på att en kombination av vissa probiotikastammar bidrar till att lindra symptomen.
”Det lever några hundratusen miljarder bakterier i tarmarna”, fortsätter Robert-Jan Brummer. ”Det är många gånger fler än antalet celler i kroppen. Sammanlagt väger de ett till ett och ett halvt kilo!”

I dagligt tal kallas denna grupp av levande mikroorganismer i matsmältningssystemet ”tarmfloran”. I tjocktarmen dominerar oftast ”nyttiga” bakterier som laktobaciller och bifidobakterier. De hjälper till att hålla farliga inkräktare borta, smälter maten och skapar en surare miljö i tarmarna, så att bakterier som kan göra oss sjuka har mycket liten, om någon, chans att överleva. De sjukdomsalstrande bakterierna kommer ibland utifrån, som till exempel den välkända salmonellabakterien, medan bakterien Clostridium, som kan orsaka botulism, nästan alltid finns i tarmarna. Vanligtvis förekommer dessa bakterier bara i ofarlig mängd, men om tarmfloran av någon anledning rubbas kan de ta överhanden.
”Då kan man bli väldigt, väldigt sjuk”, säger Robert-Jan Brummer.
Exakt vilken bakteriekombination som skapar en hälsosam tarmflora vet inte forskarna.

Långlivade nomader
Ryssen Ilja Metsjnikov, som fick Nobelpriset i medicin 1908, var den förste som upptäckte att bakterier kan ha positiva hälsoeffekter. Han lade märke till att medlemmar av vissa nomadstammar blev väldigt gamla, troligen tack vare att de åt stora mängder av mejeriprodukter med höga halter av mjölksyrabakterier. Det hjälpte dem att behålla en hälsosam tarmflora långt upp i åren. Den japanske forskaren Minoru Shirota ville komma på ett sätt att komplettera sin kost med nyttiga bakterier, så att han kunde pröva teorin. År 1930 lyckades han isolera och odla fram laktobaciller som var starka nog att nå tarmsystemet i stort antal. Bakteriestammen uppkallades efter honom: Lactobacillus casei Shirota. Flera år senare utvecklade han en jäst mjölkblandning med hög halt av levande shirotabakterier.

I dag är det många företag som tillverkar probiotiska produkter som alla sägs vara bra för tarmhälsan, men det är svårt för konsumenten att avgöra vad som är en bra probiotisk produkt. I en studie som gjordes av holländska konsumentförbundet 2006 uppfyllde bara 13 av 28 probiotiska produkter minimikravet på en miljard mjölksyrabakterier per dos.
”Man måste vara uppmärksam även om det står på förpackningen att varan ’innehåller levande bakterier’”, säger Patricia Schutte vid den nederländska organisationen Voedingscentrum. ”Ett sådant påstående säger inget om hälsoeffekten.”
Om dosen innehåller mindre än en miljard bakterier finns det en risk att tjocktarmen nås av en otillräcklig mängd levande bakterier.

I januari 2008 skickade EU:s medlemsländer in tusentals hälsopåståenden om livsmedel till EU-kommissionen för utvärdering. Tanken är att kommissionen ska ta fram en lista över icke godkända påståenden, bland annat om probiotiska produkters verkan. Denna så kallade positivlista ska vara klar senast den 31 januari 2010. Till dess kan livsmedelsföretagen ”under eget ansvar använda de hälsopåståenden som handlar om ett näringsämnes eller annat ämnes betydelse för kroppens tillväxt, utveckling och funktioner”, som det står på Livsmedelsverkets webbplats.

Prova hälsosam kost
Professor Eric Claassen, immunolog vid Erasmusuniversitetet i Rotterdam, tycker att man ska pröva en välbalanserad hälsosam kost innan man sätter kurs mot kyldiskarna med mjölkdrycker.
”Mycket frukt, baljväxter och grönsaker och minimalt med socker bidrar till att upprätthålla en sund balans i tarmfloran. Probiotika fungerar inte om man inte gör allt man kan för att hålla magen i så bra trim som möjligt. Det handlar bland annat om att få tillräckligt med motion varje dag och att äta hälsosamt.”
Patricia Schutte rekommenderar probiotika endast för den som lider av specifika tarmbesvär, till exempel trög mage eller antibiotikaorsakad diarré.
”Innan man börjar ta probiotika är det en god idé att först titta närmare på sin diet”, understryker hon. ”Ifall man har hård eller oregelbunden avföring kan det vara ett tecken på att man får i sig för lite fibrer. Att ändra kosthållning är kanske allt som behövs för att lösa problemet.”

Kunskap är makt
Enligt Eric Claassen har probiotika bevisligen effekt även på immunsystemet.
”Nyligen gjorda studier i Finland visar att bakterierna kan mildra vissa allergisymtom, till exempel eksem och astma”, säger han. ”Över hälften av immunsystemet är direkt knutet till tarmsystemet; det råder en oavbruten kommunikation. Jag räknar med att få se nya probiotiska livsmedel inom de närmaste fem åren. Inte bara sådana som är gjorda för specifika magbesvär, utan också för allergier.”
En studie vid barnsjukhuset Wilhelmina i Utrecht i Nederländerna år 2005 var ett steg i den riktningen. Studien omfattade cirka hundra spädbarn i familjer med en historia av astma och allergier. Behandlingen inleddes med att mamman tog en daglig dos probiotika under de sista sex graviditetsveckorna. Efter förlossningen fick barnen probiotika under sitt första levnadsår. Läkarna ville se om man kan hindra att astma och allergi utvecklas, eller mildra symptomen, genom att använda vissa stammar av probiotika.

Enligt Robert-Jan Brummer är det svårt att säga om det är någon mening med att vuxna tar probiotika i förebyggande syfte.
”Många tror att deras tarmflora är frisk eftersom de mår bra och inte har några hälsoproblem”, säger han. ”Men varför blir en ’frisk’ person sjuk efter att ha ätit otjänlig carpaccio medan den andra ’friska’ personen inte blir det?” Det är omöjligt att definiera en persons tarmflorahälsa. ”Vi vet fortfarande inte ens exakt vad begreppet ’friska tarmar’ innebär”, säger Robert-Jan Brummer. ”Däremot kan man tryggt säga att det finns ett antal produkter som har genomgått noggranna kontroller”, fortsätter Robert-Jan Brummer. ”Låt oss säga att 50 procent av alla människor reagerar på ett visst probiotikum. Det betyder att resterande 50 procent sannolikt har konsumerat produkten i onödan. Men man har inte sett några skadliga verkningar. Jag vill inte kalla probiotika för en mirakelkur, men det står helt klart att det finns probiotiska bakteriestammar som ger positiva effekter. Det faktum att man kan åstadkomma detta med hjälp av mat är något som jag betraktar som ett av de mest revolutionerande framstegen under senare årtionden.”

* Namnet är ändrat.

Ur Reader's Digest 1/2010.