Livet på kredit

Ända sedan Eva Nylander* började tjäna egna pengar har hon tyckt om att handla, allt ifrån kläder till mat, saker till hemmet, gärna dyrt och exklusivt.
”Som barn fick jag alltid gå i ärvda kläder och var inte heller van att få leksaker”, berättar hon. ”Nu var det en härlig känsla att kunna köpa det jag ville ha.”
Och även om hon ibland överspenderade gick hennes ekonomi alltid ihop. Hon pensionssparade, köpte sitt eget hus och såg till att hon alltid hade pengar till räkningar. I början ledde inte shoppandet till några allvarliga problem. Tills för några år sedan.
”Efter en separation drabbades jag av depression och blev sjukskriven. Min inkomst minskade avsevärt. Ändå fortsatte jag att handla, det gav en tröst i allt elände.”
Under shoppingrundorna glömde hon bort både tid och rum. Ofta köpte hon saker hon inte behövde och som hon redan hade. Ibland kunde hon komma hem med tre klänningar i stället för en. Konsekvenserna blev att hon hade svårt att betala kreditskulderna och fick vända sig till banken för att ta ett lån. I samband med detta klipptes kreditkorten.
”Det kändes som om jag hade tappat kontrollen totalt”, berättar hon.
Eva Nylander är inte ensam om sitt problem. I Sverige finns det flera hundra tusen människor som har svårt att kontrollera sitt köpbehov.

Owe Sandberg har arbetat som psykolog och psykoterapeut i över 30 år. Han berättar att flera av hans patienter är shoppingberoende och att cirka 35 procent av befolkningen får ångest när de handlar för mycket. Owe Sandberg är orolig över siffran: Vi lever i ett konsumtionssamhälle, att vara rätt klädd och äga rätt sorts prylar betyder mycket. Shopping har blivit en social sysselsättning. Ibland kallas det för köpglädje, men alltför många människor fastnar i ett köp-beroende.
”Köpmissbruk är på väg att bli ett folkhälsoproblem”, säger han.
Vad innebär det då att vara en köpmissbrukare? Reader’s Digest reder ut begreppen med tio sanningar och myter om köpmissbruk.

1. Köpmissbruk är ovanligt.
Myt. Forskning i Sverige visar att köpmissbruk finns hos fem till sex procent av den vuxna befolkningen, det vill säga cirka 500 000 personer.
Vad är då köpmissbruk? Jo, det är ett tillstånd som kännetecknas av påträngande eller oförnuftiga impulser att köpa saker, saker som man inte har råd med, och som man ofta redan har. En köpmissbrukare kan komma hem med sju par skor – som inte ens passar – och stuvar sedan in dem i garderoben, utan att ens ta bort prislapparna. Han eller hon kan göra av med hela lönen under en helg, och sedan tvingas låna pengar till räkningar och mat. Med tanke på hur utbrett beteendet är och vilka problem det för med sig, både ekonomiska och psykiska, forskas det förvånansvärt lite om detta.

2. De flesta köpmissbrukare är kvinnor.
Myt. Länge har man trott att kvinnor handlar mer än män, av den enkla anledningen att många kvinnor tycker om att shoppa. Enligt en undersökning i USA 2007 är antalet män och kvinnor som har ett köpberoende i stort sett detsamma. I studien där 2 500 personer slumpmässigt valdes ut visade det sig att 6 procent av kvinnorna och cirka 5,5 procent av männen är köpmissbrukare.

I samma studie framgår det att den genomsnittliga köpmissbrukaren är 40 år och äger inte fler kreditkort än andra, men har en tendens att utnyttja sina krediter till fullo. Vidare är risken större för personer mellan 20 och 35 år att fastna i ett beroende jämfört med äldre. En annan orsak till myten att kvinnor handlar mer är att de oftare söker hjälp än männen, men även en man kan tappa kontrollen. För kvinnorna är det ofta accessoarer som gäller: märkesväskor och skor. Män tycker om att köpa datorer, hobbyartiklar och elverktyg. Enligt Owe Sandberg är männens shopping mera dold. I allmänhet köper de dyrare saker och tar fler lån för att finansiera sina inköp. De beställer från nätet, till exempel dyra teknikvaror, som de sedan låter ligga ouppackade i lägenheten.

Håkan Jansson är en av de män som alltid har handlat elverktyg, när han renoverar och bygger, både på landet och hemma. Ofta när han går in på en byggmarknad blir han sugen på något han vill ha, speciellt när priserna är låga.
”Ibland kom jag hem med dubbla uppsättningar”, berättar Håkan. ”Verktyg till mina vänner, som jag kunde ge bort på födelsedagar och i jul-klapp. Det blir förstås dyrt i längden. Som tur är har vi alltid en dialog hemma, min sambo och jag. I dag undviker jag att gå in i en butik helt oplanerat och när jag handlar har jag alltid en lista på det jag ska ha.”

3. Unga människor löper en stor risk att bli köpmissbrukare.
Sanning. Unga, både pojkar och flickor, lägger mycket pengar på skor, kläder, alkohol, godis och mobilsamtal. Flickor är dock mer benägna att låna pengar och klarar sämre att balansera inkomster och utgifter.
”Köpberoendet har krupit ner i åldrarna”, säger Owe Sandberg. ”De senaste undersökningarna visar att så många som 8 procent av de unga tjejerna överspenderar.”
Kvinnor är mer medialt utsatta, bland annat via reklam och film, modemagasin, vecko- och kvällspress, där kändisar berättar om sina liv och trender presenteras. Att känna till trender är viktigt för unga människor när de söker sin identitet.

4. Köpmissbruk är inget beroende.
Osäkert påstående. Köpmissbruk är ett omtalat fenomen i dag, på samma sätt som alkoholism och spelmissbruk har varit under årens lopp. Åsikterna har också gått isär. Tidigare har fenomenet inte betraktats som ett beroende, och ännu är inte tvångsshopping en erkänd psykiatrisk störning. Amerikanska forskare anser dock att köpberoende bör tas med i de internationella kriterier som gäller för psykiska störningar och beroendesjukdomar. Även i Storbritannien vill forskare jämföra köpberoende med andra missbruk; det är ett okontrollerat beteende som skapar problem hos de drabbade, både psykiska och ekonomiska. Owe Sandberg tycker att de kriterier som tagits fram visar på likheter med andra beroenden såsom alkoholism och spelberoende.
”Människor som lider av köpmissbruk får abstinens på samma sätt som en alkoholist.”
Han förklarar vidare att en människa som lider av köpmissbruk blir rastlös och irriterad om han eller hon inte får utlopp för sitt köpbehov. När den köpberoende sedan får handla blir personen lycklig och upprymd i cirka tio minuter. Det är så hjärnans belöningssystem fungerar. Efter ett tag kommer ångesten krypande och den kan lindras genom en ny kick, det vill säga att köpa något igen. På så vis trappas beroendet upp. Problemet finns inom alla samhällsklasser och går inte att bota genom att avstå från ”drogen”. Alla människor behöver gå in i en affär och handla någon gång, vare sig det gäller mat eller kläder. De som har problem blir hela tiden utsatta för frestelser, menar Owe Sandberg.

5. Shoppingberoende sitter i hjärnan.
Sanning. Aktuell hjärnforskning visar att alla typer av beroenden förändrar hjärnan på ett likartat sätt. Ett köpberoende sätter igång hjärnans belöningssystem och frigör ämnet dopamin. Det ger en kick och en ruskänsla, ett tillstånd som hämmar vår förmåga att fatta rationella beslut. Efter ett tag upphör den egna produktionen av dopamin, vi blir deprimerade och håglösa och får svårt att ta initiativ. Det är då vi känner av köpberoendet; själva shoppingen verkar sedan som en självmedicinering för ta oss ur håglösheten. Men bara för en stund, tills ångesten och suget kommer igen. Ett köpbegär kan även bottna i tidigare erfarenheter och vad man har med sig från barndomen. Det kan vara låg självkänsla, svårigheter att ha nära relationer, perfektionism och avsaknad av självkontroll. Med andra ord är det en kombination av olika saker. Det är svårt att se vad som är orsak och verkan. En människa som är deprimerad kan till exempel handla för att må bättre och sedan få ångest och skuldkänslor inför sin familj, eftersom hon eller han inte kan stå emot. Så har en ond cirkel skapats.