Sedan mer än ett årtionde talar man om Timelleffekten efter den första tv-serien om att bygga och renovera hemma. Äntligen hemma med Martin Timell gjorde succé. Efter det har tv-serierna blivit allt fler och de verkar väcka slumrande snickare och målare i de flesta.

På Handelns utredningsinstitut, HUI, utnämnde man därför verktyget till årets julklapp 2001. Och sedan dess har hemmafixarbranschen vuxit sig ännu större. År 2007 talade man om en miljardtillväxt som hade pågått i flera år. Inte ens den ekonomiska krisen hejdade utvecklingen. I december 2009 ökade omsättningen i järn- och byggvaruhandeln med 13 procent jämfört med samma period föregående år. Ökningen höll i sig, i januari i år var den 5,6 procent, mer än dubbelt så stor som detaljhandelns 2,5 procent.

”Under den ekonomiska krisen har många valt att satsa på sina hem i stället för att resa”, säger Marie Linde Persson, som är varuhuschef för K-Rauta i Täby, norr om Stockholm. Också ROT-avdragen och en ökande medvetenhet om att spara på energin och miljön bidrar till att vi månar mer om hemmen, menar hon.De som aldrig tidigare har hållit i en pensel eller hammare har också börjat fixa sina hem.

I en undersökning som Reader’s Digest gjorde i Nederländerna 2007 svarade 75 procent av de tillfrågade att ekonomin var det främsta skälet till att de byggde och målade själva i hemmet. Någon motsvarande undersökning finns inte i Sverige. Här har också fler fått möjlighet att anlita hantverkare via ROT-avdraget.

För hemmafixaren Niklas Granberg har ekonomin bidragit till att han själv gör mycket av förbättringarna, men även hans bakgrund.
 ”Jag är uppväxt med att man ska göra det man kan, ungefär som att alla ska städa efter sig själva”, säger han. För två år sedan flyttade han med fru och två förskolebarn till ett femtio år gammalt radhus i Stockholm, så han och hans fru har att göra. Nyss var det sovrummet som tapetserades om. Nu väntar målningsarbeten lite överallt i huset. Därefter ska gästtoaletten rustas och snyggas till. Niklas försöker värja sig mot ett gnagande dåligt samvete och ta det lugnt med husets alla behov. Tids nog ska han eller frun fixa dem. Men badrum och kök ger han sig inte på själv.

”Jag renoverade ett badrum i ett fritidshus en gång. Det räcker för det var så himla mycket att tänka på. Nu byter jag en kran eller så, men resten överlåter jag till hantverkare”, säger han.

Reklam för att göra om kök och badrum har bombarderat oss under senare år. Caroline Uliana på försäkringsbolaget If varnar för ge sig på de rummen i hemmen själv.

”Vattenskador ersätter vi inte alltid”, säger hon. ”Det är mer komplicerat än man tror att renovera ett badrum”, menar hon. ”Om man har gjort det själv eller anlitat svart arbetskraft och missat att uppfylla standardkraven, kan ersättningen sänkas eller utebli om olyckan är framme och det uppstår fuktskador.”

Däremot får man alltid ut ersättning om man har dragit elen fel hemma och det går så illa att det börjar brinna. ”Men el är livsfarligt. Och vem vill ha en brand hemma?” undrar hon.

Peter Östberg på Elsäkerhetsverket är mycket noggrann när han berättar om vad som är tillåtet att göra utan att vara utbildad behörig elinstallatör.

”Man får byta strömställare på väggar, vägguttag och takarmatur i torra utrymmen om man har kunskapen”, säger han med en stark betoning på det sista. Den som känner sig det minsta osäker ska vända sig till behörig elinstallatör.

Om vägguttaget var jordat ska det nya också vara det, om det var ojordat måste man välja ett nytt ojordat. Ingenting annat, annars blir det farligt.

”Många vet inte att det är ägaren till villan eller bostadsrätten som är ansvarig för att elinstallationen är säker och uppfyller gällande bestämmelser. Det går inte att anlita en granne som verkar duktig på el, och sedan anse att han har ansvaret. Man får inte heller dra kablar själv och sedan anlita en behörig elinstallatör för att få det godkänt. Proffsen ska vara med hela vägen”, säger Peter Östberg.
Den som vill lägga in golvvärme kan göra det själv om värmekabeln går under 50 volt. Men oftast krävs det 230 volt till ett värmegolv.

Ett nytt problem har uppstått när hemmafixarna bygger om för att få en modern och öppen planlösning hemma. Man måste även tänka på elen om man river en vägg mellan exempelvis köket och vardagsrummet.

”Då blandar man kökets jordade vägguttag med vardagsrummets ojor­dade, och det är farligt. Elapparater kan i olyckliga fall bli strömförande”, säger Peter Östberg.

Carl-Henrik Ageman ser frukterna av hemmafixares ansträngningar med rivna väggar och ombyggnader. Han är regionchef på mäklarfirman Bjurfors i Stockholm och säger att resultaten varierar kraftigt. Som regel klarar de flesta av att måla och tapetsera hemma. Men annat, som våtrum och bärande konstruktioner som uteterrasser, skulle många ha tjänat på att anlita hantverkare till. Dåliga byggen drar ner försäljningspriset. Och som säljare är man skyldig att berätta om vilka renoveringar man har gjort. Köparen låter en besiktningsman kontrollera resultatet, som alltså inte alltid är så lyckat.

Villaägarnas Riksförbund erbjuder kostnadsfri expertrådgivning för föreningens medlemmar för att stoppa katastroferna. Där sitter bland andra byggteknikern Stefan Edin och svarar på telefon- och mejlfrågor ”om allt mellan himmel och jord”.  Han avråder emellanåt från att genomföra ambitiösa idéer.

”Många är väldigt djärva. Det är få branscher som så många ger sig in utan utbildning”, säger han. Många vill göra saker i sina hus som det inte finns tekniska förutsättningar för eller som de inte har kompetens för, menar han.

”Just nu verkar det vara en epidemi att bygga in golvvärme hemma. Men om man ska ha det i källaren eller bottenplanet krävs det en bra isolering, annars värms också marken under huset upp och då skapas en fuktkälla under huset. Det går bra så länge golvvärmen är på – men när den stängs av blir det problem. Golvvärme i ett radhus utan underliggande isolering skapar ett ångtryck in under grannarnas del av huset”, säger han.

Stefan Edin säger att han ofta får frågor om att göra stora förändringar i hemmen. Mer sällan gäller frågorna underhåll. Men om det betyder att alla hemmafixare helst bygger om och nytt kan han inte säga. Stefan Edin påpekar också att många hemmafixare kan sin sak bra. ”Bättre än en del klantiga personer som kallar sig hantverkare”, säger han.

Enligt den nederländska undersökningen är de mest lyckosamma hemmarfixarjobben att måla inomhus och utomhus, att lägga golv och inreda.

Proffsen ger fritidsmålarna ganska gott betyg. ”Tak och väggar brukar bli flammiga för att folk snålar med färgen”, säger Jan-Olof Gustavsson på fackföreningen Målarettan i Stockholm. Annars är han ganska nöjd med vad han sett av amatörpresta-
tioner.
”Är det fint i betraktarens ögon, så är det fint”, säger Urban Carlberg lite mer kryptiskt. Han är projektledare på Alviks Måleri i Stockholm och får ofta frågan av lite ängsliga hemmafixare. Han menar att är man själv nöjd med sin nymålade vägg hemma, så blev det bra.

”Fast själv skulle jag kanske bara godkänna ett jobb på femtio som hemmafixare har målat. Men vi som jobbar med målning är lite finishstörda”, förklarar han.

Roger Nyström,  journalist och expert på hemmafixande, tycker att man ska använda ROT-avdraget taktiskt (se faktarutan här bredvid). Hans råd är att man ska anlita hantverkare för de större arbetena och göra de enklare jobben själv. Om man exempelvis vill bygga till sin gamla friggebod till dagens tillåtna 15 kvadratmeter föreslår han att man kan ta in hjälp med att resa stommen men sedan spika panelen själv. Då riskerar man inte att fastna i de svåra momenten.

Just friggebodar har blivit lite av en specialitet för Roger Nyström. I våras kom hans Stora friggeboken ut på Norstedts förlag. ”De flesta klarar av att bygga en friggebod, det finns många färdiga att köpa i byggsats”, säger han men rättar sig sedan. ”Man ska nog inte försöka om man har tummen mitt i handen.”

I den nederländska undersökningen av hemmafixare framgick det att en tredjedel av de tillfrågade inte brydde sig om när arbetet blev färdigt. Men halvfärdiga renoveringar kan skapa irritation hemma.

I Niklas Granbergs barndomshem stannade renoveringsarbeten ofta upp. ”Man blir kanske motsatsen till det man växt upp med, för jag avslutar alltid sådant jag har påbörjat”, säger han. ”Jag har lärt mig att betrakta mig som långsam, och att det är bra att räkna med tre gånger så lång tid som man tror att det ska ta.”

Man kan slå fast att hemmafixandet marknadsförs hårt i tv och byggvaruhus – det är bra att ha klart för sig att många arbeten inte är så lätta som de framställs där. Men den som är väl förberedd och redo att lägga ner mycket tid kan själv underhålla och förbättra sitt hem alldeles utmärkt bra. Det är begripligt att proffsen ­inte alltid håller med om det, eftersom det är deras försörjning det handlar om.
Men var försiktig! De flesta olyckshändelser sker i och runt hemmen. År 2008 skadade sig 20 400 svenskar när de fixade med sina hem.

Tips för ett lyckat hemmafixande

1. Gör en budget. Hur mycket pengar behöver du och hur mycket pengar har du? Gör en reserv på tio procent för extra utgifter. Det kommer du att behöva.

2. Gör en finansplan. Var säljs det material som du behöver till ett pris som du har råd med? Är kvaliteten ändå acceptabel? Leta runt i affärer, byggvaruhus och på internet.

3. Gör en tidplan och ange tydligt både startpunkt och datum när arbetet ska vara klart. Markera viktiga tidpunkter och låt
and­ra veta att de måste räkna med dem. Om möjligt, ange datum när din partner, barn (och hund) måste vara ute ur huset.

4. Rör inte våtutrymmen och elinstallationer om du inte har någon erfarenhet. Ta hjälp av en expert.

Så funkar ROT-avdraget

För den som vill ta hantverkare till hjälp blev det lite enklare i juli 2009. Sedan dess får husägare och bostadsrättsinnehavare dra av halva kostnaden för arbetet direkt vid betalningen. Hantverkaren kan sedan kvittera ut motsvarande belopp från ­Skatteverket.
ROT-avdraget, som skattelättnaden ­kallas, gäller för hantverkarnas arbete med reparationer, ombyggnader och tillbyggnader i hemmet. Det gäller inte för fritidshus om de inte är fastighetstaxerade som småhus.

ROT-avdraget är sammanslaget med RUT-avdraget för hushållsnära tjänster. Man får dra av maximalt 50 000 kronor ­totalt per vuxen och år. Om två eller flera äger huset gäller summan för var och en av dem. Men huset måste vara äldre än fem år och avdraget ges inte för nybygge eller komplementbyggnader, som exempelvis en friggebod. På skatteverket.se finns en lista med exempel på arbeten som omfattas av ROT-avdraget. 

ROT-avdraget kommer troligtvis inte, som RUT-avdraget, att försvinna om det blir regeringsskifte efter valet. Den ­sittande regeringen har sagt att det ska ­vara ­permanent, den rödgröna oppositionen vill utvidga det till att omfatta också ­hyreshus.

Ur Reader's Digest 7/2010.