
Säkra dina minnen
Kan hårddisken krascha? Nja, knappast min och i varje fall inte nu eller i morgon heller. Nog har man väl hört att andras hårddiskar har slutat fungera men det måste väl ändå vara ovanligt?
Fel, fel, fel. Om din hårddisk har hållit i över tre år så ska du kallt räkna med att den kan gå sönder när som helst. Att ständigt kopiera viktig information, bilder och musik som ligger på datorn till externa hårddiskar eller till en lagringsplats på internet är därför helt nödvändigt. All information som du har sparat på din dator lagras på hårddisken. Det är ingen överdrift att kalla den datorns hjärna och om den slutar fungera så är datorn med andra ord hjärndöd och går inte längre att använda.
Lars Owesson, fotograf i Malmö, vet hur det känns när en hårddisk ger upp. Han har råkat ut för inte mindre än fem hårddiskkrascher.
”Första gången det hände kände jag hur min puls ökade och svetten började bryta fram”, säger han. ”Det var först efter ett tag jag förstod att något hade hänt eftersom den blå lampan som alltid brukar lysa när hårddisken är i gång var släckt. Jag ringde till butiken där jag brukar göra mina datorinköp och de konstaterade redan över telefon att hårddisken helt enkelt hade lagt av.”
Som tur var i Lars Owessons fall hade han en backup-hårddisk där alla bilder han tagit i arbetet kontinuerligt hade kopierats över från den hårddisk som slutat fungera.
”Jag hade fått reda på tidigare att det inte handlar om ifall en hårddisk kraschar utan när den kraschar. Utgår man från den verkligheten så skaffar man av ren överlevnadsinstinkt en extra hårddisk. Sannolikheten att båda ska krascha samtidigt är väldigt liten”, säger han.
I dag har Lars Owesson en extern låda som innehåller fyra hårddiskar på 250 gigabyte var. De arbetar i par och den ena kopierar fortlöpande all data som sparas på den andra.
”Det finns handtag till varje hårddisk och går någon av dem sönder är det bara att dra ut den, sätta in en ny, och börja kopiera över all information från den överlevande hårddisken i paret”, säger han. ”Jag har också köpt ett par 500 gigabyte hårddiskar som jag tar med hemifrån till kontoret en gång i månaden och på vilka jag kopierar över alla bilder som jag har sparat sedan sist. Sedan lägger jag dem i källaren hemma över natten och då vet jag att bilderna ligger säkert om det till exempel skulle börja brinna på kontoret eller bli inbrott.”
Kort livstid
Varför går egentligen hårddiskar sönder?
En dator som är påslagen är betydligt ömtåligare än ett rått ägg, berättar Tony Kvarnström, vd på Aurora Data Recovery, ett it-företag som under 25 års tid har specialiserat sig på återvinning av data från kraschade hårddiskar.
”Mekaniska stötar på en hårddisk i drift ligger bakom mer än hälften av alla besvär med hårddiskar”, säger Tony Kvarnström.
Varför är då inte hårddiskar bättre skyddade?
Enligt Tony Kvarnström var äldre generationer av hårddiskar betydligt mer stryktåliga än dagens modeller. Men den ständiga jakten på allt större lagringskapacitet – både bland konsumenter och tillverkare – har gjort att alla moderna hårddiskar är betydligt mer känsliga och sårbara i dag.
”De externa hårddiskar som är så populära numera och som många köper på något av de stora elektronikvaruhusen är visserligen mycket bra att använda som backup av data. Men man ska komma ihåg att det räcker att hårddisken ramlar på sidan, eller att en bok ramlar en halvmeter från bokhyllan ner på den, eller att en hund slår ner den med svansen, så kan alla bilderna från bröllop, barnafödslar och dop vara borta i ett nafs”, säger han.
Även om seriösa dataåtervinningsfirmor ofta kan återskapa informationen som har legat på externa hårddiskar så krävs det mycket stor kompetens för att göra det och det är således ganska kostsamt.
”Modern elektronik är inte byggd för att vara i evighet”, säger Tony Kvarnström. Hårddiskar tillverkas i massupplagor och evighetstänkande är inte alltid förenligt med att producera varor med låga tillverkningskostnader.
En hårddisk kan jämföras med en glödlampa – båda går sönder förr eller senare. Vanligt mekaniskt slitage tar alltid ut sin rätt. En modern hårddisk med daglig drift bör man inte räkna med att den fungerar så mycket mer än i tre år. Livslängden är i många fall maximalt fem år.
”Tillverkare av billigare hårddiskar ger vanligtvis ett års garanti. Det säger en hel del om hur länge de tror att deras hårddiskar i genomsnitt kommer att hålla”, säger Tony Kvarnström. ”De allra bästa tillverkarna ger ändå inte mer än tre års garanti och det får anses vara ovanligt länge när det gäller hårddiskar.”
Stäng av och göm
En annan orsak till att hårddiskar plötsligt bara dör är att ventilationen är för dålig. Dagens hårddiskar har stor lagringskapacitet och alstrar mycket värme när de är i gång. På företag är de ofta i bruk dygnet runt. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med ventilation för att bli av med all värme och hårddiskarna trivs inte i den. Problemet har också ökat eftersom externa hårddiskar vanligtvis inte längre har några fläktar och lätt blir överhettade.
”Ett misstag många gör är att man har sin externa hårddisk ständigt inkopplad”, säger Tony Kvarnström. ”Risken är då stor att den kan bli utslagen vid ett åskväder till exempel. Backup-hårddisken ska alltså hållas fysiskt skild från den hårddisk som du använder dagligdags.”
Sedan finns det naturligtvis mer extrema, men samtidigt inte helt ovanliga, anledningar till haverier.
”Sprängningsarbeten i närheten av arbetsplatser och sabotage är faktiskt vanligare än man kan tro. Ordersystem, patent och forskningsdata raderas avsiktligt av missnöjda anställda eller av inkräktare. Det räcker med att sparka till en server så är skadan skedd”, säger Tony Kvarnström.
”Glöm inte bort att oavsiktlig radering lätt sker i till exempel Windows. Det räcker med att trycka på ett par knappar så har mappen som heter bokföring raderats. Det är alltså ännu ett starkt skäl till att ha ständig backup av sin datainformation.”
I laptop-datorer är hårddisken hyfsat skyddad – i alla fall i lite dyrare modeller av bättre kvalitet – eftersom den ofta sitter inbäddad i mitten av enheterna och är omgiven av gummi och någon mjuk upphängning. De klarar av att ta upp måttliga stöttar. Huvudregeln är att bara bära datorn när den är avslagen. Komponenter i hårddisken är i ständig rotation då den är i gång och då är de extra känsliga.
Webb eller hemma
Nicklas Grönberg på Data AB Länna Handelshus klassar in backuplösningar i tre nivåer:
- Man sköter själv backupen och kopierar data till en annan hårddisk.
”Det fungerar dock ofta inte så bra”, säger Nicklas Grönberg. ”Orsaken är att man vanligtvis inte prioriterar tillräckligt att göra backupen. När man har mycket att göra och kanske känner sig stressad så är risken ännu större att man hoppar över den och då löper man ironiskt nog ännu större risk att förlora en ansenlig mängd viktig data.” - Backup-program som man installerar i sin dator eller på en server som kopierar information till en extern lagringsenhet.
”Det bygger på att den externa lagringsenheten är inkopplad och är igång”, säger han. ”Om man har en bärbar dator så måste man ständigt ha med sig den externa hårddisken för att kunna kopiera informationen från sin laptop. Om den bärbara datorn skulle bli stulen är risken stor att även backup-hårddisken försvinner.” - En backup-tjänst över internet. All data lagras på en server hos det företag som man köper tjänsten av.
”Vi rekommenderar den här lösningen eftersom användaren inte behöver tänka på backupen utan kan koncentrera sig på sitt arbete och datalagringsföretaget tar ansvar för att kopieringen sker”, säger Nicklas Grönberg. Första gången man gör backupen kan det ta väldigt lång tid beroende på hur mycket information det är som ska skickas. När det är gjort så kopierar programvaran i fortsättningen bara de förändringar som har gjorts. Det sker enligt ett system som man själv kan ställa in. Så fort man har internet tillgängligt så stämmer programvaran av med backup-servern om att det sker förändringar.
En internetbaserad lagringstjänst är Telia Säker lagring.
”Man kan komma åt allt material samt framkalla och dela ut sina bilder – allt på en och samma webbsida – från vilken dator som helst, när som helst”, säger Iréne Krohn, pressansvarig på TeliaSonera.
I tjänsten Telia Säker Lagring ingår automatiskt backup. Man väljer själv när och hur ofta man vill göra backup och vilka mappar. Den automatiska backupen sker i bakgrunden, vilket innebär att man kan använda sin dator precis som vanligt under tiden backupen pågår. Enligt Iréne Krohn förvaras all information på servrar i en datahall som är säkerhetsklassad på högsta nivå vad gäller intrång, brandskydd och elförsörjning.
”All information som lagras är skyddad av användarnamn och lösenord”, säger hon. ”Dessa är dessutom krypterade och kan därmed inte ses av någon obehörig.”
Hur ofta backar du upp?
Många oroliga har ändå inte backup. En Sifoundersökning gjord på uppdrag av datalagringsföretaget Iomega visar att mer än hälften av de svarande någon gång har oroat sig över att bli av med sina digitala bilder. Men trots detta var det bara en tredjedel av de svarande som säkerhetskopierade regelbundet. De som var oroliga var främst kvinnor i åldersgruppen 15–29 år som tog många bilder. Av de som inte säkerhetskopierar var det 58 procent som inte gör det på grund av lathet. Andra skäl var att de inte har tillgång till extern hårddisk eller att det är för svårt.
Sex lagringstips
- Se till att du alltid har sparat din information på minst två olika lagringsenheter.
- Gör säkerhetskopiering till en enkel vana och ta hjälp av ett program som kan skapa säkerhetskopior automatiskt.
- Med hjälp av en nätverkshårddisk kan du enkelt ta backup på alla dina hemdatorer.
- Skaffa en online-tjänst för att kunna säkerhetskopiera dina mest värdefulla bilder.
- Om du vill vara extra trygg, köp en nätverkshårddisk med två separata hårddiskar som är ’’speglade’’. Då har du alltid två kopior.
- Spara dina digitala bilder på cd- eller dvd-skivor. Det är enkelt och skivorna tar lite förvaringsplats. Men räkna inte med att skivorna håller för evigt.
Källa: Iomega
|
| |||||
Kommentera
| Namn* | |
| Mejl* | |
| Kommentar* | |

Skriv till oss!
Vi betalar 1 000 kronor för egna berättelser om de blir publicerade i Reader's Digest, ger dig en årsprenumeration för ett publicerat skämt och månadens bästa läsarbrev får en fin bok. Skicka dem till oss!


Dela
