
Sista chansen för tigern
Det är Tigerns år i år och en ödesmättad tid för det stora kattdjuret.
AV JEREMY HSU
I den kinesiska mytologin betraktas den vita tigern som beskyddare av väderstrecket väster. Enligt sägnen skulle en tiger som blir 500 år få vit svans. Vita tigrar sägs bara visa sig för kejsare som styr sitt rike på ett moraliskt riktigt sätt. Den vita tigern blev en symbol för den fredliga regimen.
Men trots att tigrarna är vördade minskar de i antal. I år är det Tigerns år i Kina vilket har givit försöken att rädda de sista vilda tigrarna i världen extra starkt stöd, både bland allmänheten och politiska ledare.
Det stora kattdjuret har under alla tider inspirerat allt från poeter till krigare. Numera är det också en symbol för utrotningshotade miljöer som både djur och människor är beroende av. I Indien finns ett talesätt som säger att skogen faller när tigern försvinner.
Enligt uppgifter från Save the Tiger Fund har antalet vilda tigrar sjunkit från 100 000 i början av 1900-talet till så få som 3 200 förra året. Den sibiriska tigern, världens största kattdjur, är utrotningshotad. De senaste tolv åren har antalet minskat med över 40 procent, enligt en rapport från övervakningsprojektet för den sibiriska tigern som drivs av naturvårdsorganisationen Wildlife Conservation Society i samarbete med ryska myndigheter.
”Det blev en stor chock för oss”, berättar Judy Mills, koordinator inom Internationella tigerkoalitionen. Hon har utnämnt år 2010 till ”det genom tiderna viktigaste året för tigern” och tror att detta år kommer att bli avgörande för tigerns framtid.
Politiker över hela världen instämmer i detta. Förra året tillkännagav den ryske premiärministern Vladimir Putin att landet skulle satsa motsvarande 7,5 miljarder kronor för att rädda den sibiriska tigern. Nu i september har han planerat ett internationellt toppmöte i Vladivostok tillsammans med Världsbanken och har satt upp som mål att år 2022 ska antalet vilda tigrar i hela världen ha fördubblats till 6 500 individer. I juli avslutades ett förberedande möte på Bali där världens tigerländer utarbetade förslag till åtgärder för att rädda tigern.
Men det är framför allt Kina som avgör den vilda tigerns framtid. Även om Kina har förlorat större delen av sina vilda tigrar, har landet stort inflytande på efterfrågan inom den förbjudna handeln med tigerprodukter.
Ett stort steg togs 1993, då den kinesiska regeringen förbjöd handel med traditionella kinesiska mediciner baserade på tigrar. Beslutet bidrog till att hejda konsumenternas efterfrågan och därmed tjuvjakten på vilda tigrar.
”Kina lade ner en hel industri som omsatte miljontals dollar per år på att tillverka mediciner av tigerben”, berättar Judy Mills. ”Regeringens radikala beslut räddade de vilda tigrar som trots allt finns kvar i dag.”
Steven Broad, vd i organisationen Traffic som bevakar handeln med vilda djur och växter, hävdar att mediciner som innehåller beståndsdelar av tigrar i stort sett har försvunnit från marknaden. Alla länder där det finns vilda tigrar har också förbjudit denna handel.
Men på svarta marknaden går det fortfarande att få tag i tigerskinn, tigerben och ”tigervin” tillverkat av malda ben – i huvudsak för att tillfredsställa efterfrågan från förmögna människor som vill skaffa sig statussymboler. Ironiskt nog kan frestelsen att köpa sådana produkter bli större i år, Tigerns år.
I Kina finns också 14 tigerfarmer med uppskattningsvis mellan 5 000 och 9 000 djur. Flera djurexperter varnar för att den verksamheten underlättar den ödesdigra handeln med tigerprodukter, eftersom farmägarna pressar myndigheterna att häva det officiella förbudet mot handeln.
Enligt Eric Dinerstein, forskningschef vid Världsnaturfonden, är förekomsten av tigerfarmer inte positivt för de vilda tigrarna. Tigrar som lever i fångenskap skulle inte klara sig själva i frihet och de skulle antagligen bli dödade av vilda tigrar om de släpptes fria. Eller ännu värre – börja ge sig på människor som är ett lätt byte för dem.
Men antalet vilda tigrar kan öka om vi ger dem en chans. De har tillgång till cirka 1,1 miljoner kvadratkilometer över hela världen, en areal som räcker till att försörja mellan 20 000 och 30 000 tigrar.
Det kan verka mycket. Men de vilda tigrarna har förlorat ungefär 93 procent av sina områden jämfört med för 500 år sedan. Storleken på tigrars revir är avhängig av tillgången på bytesdjur. Ett sådant revir kan vara allt från 20 kvadratkilometer stort, till exempel vid Himalayas fot, ända upp till 600 kvadratkilometer som i Sibirien.
Indien har störst antal vilda tigrar och i Ryssland finns det ungefär 500 sibiriska tigrar. Det finns fortfarande tigrar i hela Asien – i Bangladesh, Bhutan, Kambodja, Indonesien, Laos, Malaysia, Burma, Nepal, Thailand, Vietnam och kanske även i Nord-korea. De förökar sig som katter och skulle kunna öka i antal snabbt. Dessutom är det inte länge sedan populationen krympte vilket betyder att det fortfarande finns en genetisk variation bland de vilda tigrarna och att de kan hämta sig utan att drabbas av inavel.
”Om man skyddar de djurarter som tigrarna livnär sig på och stoppar tjuvjakten kan populationen öka med ett rytande”, säger Eric Dinerstein. ”Det är en utmaning att göra levande tigrar mer värdefulla än döda.”
Om vi kan inse fördelarna med att bevara dem, får vi kanske på nytt se tigerns svans bli vit.
Ur Reader's Digest 9/2010.
|
| |||||
1 Comments |
| Roger Olsson on 15 September 2010 ,21:54 Vi människor bör göra ALLT för att bevara detta vackra och smidiga kattdjur. |
Kommentera
| Namn* | |
| Mejl* | |
| Kommentar* | |

Skriv till oss!
Vi betalar 1 000 kronor för egna berättelser om de blir publicerade i Reader's Digest, ger dig en årsprenumeration för ett publicerat skämt och månadens bästa läsarbrev får en fin bok. Skicka dem till oss!



Dela
